Nyheter


17.11.2017

Verksamhetsförutsättningarna för små och medelstora företag ska tryggas i vårdreformen

Neuvolassa. Kuva Tuula Palaste

Då projektet Nyland 2019 ordnade företagarkväll var 70 ivriga deltagare på plats för att diskutera hur de kommande förändringarna kan inverka på möjligheterna att lyckas som företagare i Nyland. 
Regionutvecklingsdirektör Juha Eskelinen önskade publiken välkommen och berättade att demokratin är synnerligen synlig i projektet i Nyland: landskapsfullmäktige beslutar i sista hand om hur projektet framskrider och landskapsstyrelsen har en viktig roll i den operativa ledningen. 

Förändringsledare Markus Sovala förklarade att det är på hans ansvar att grunda det nya landskapet. I Nyland finns ingen stark tradition av att samarbeta för gemensamma intressen på landskapsnivå, och inte heller någon landskapsidentitet. Det medför en del utmaningar. Sovala påminde att det också är andra än social- och hälsovårdstjänsterna som slås samman i landskapet. Till exempel är sammanslagningen av de fyra räddningsverken en stor förändring. Sovala berättade att den egentliga förändringen som berör tjänsternas innehåll förverkligas mellan 2020 och 2027. Före det handlar reformen främst om att förnya strukturen.

Resultatet blir Finlands största arbetsgivare med 60 000 anställda. Personal- och invånarkommunikationen blir aktuell inom projektet då lagarna har godkänts i riksdagen och planerna på hur projektet framskrider är mer konkreta än i dagens läge, berättade Sovala.

Företagarvänligt reformprojekt i Nyland

Förändringsledaren för social- och hälsovården Timo Aronkytö försäkrade att projektet förhåller sig positivt till företagande och underhöll publiken med att säga att han själv arbetar i landskapets uppstartsföretag. Aronkytö konstaterade att det är frågan om social- och hälsovårdens tredje säsong, som han hoppas att äntligen ska få ett slut.

Han berättade att de största målsättningarna för regeringens reform är att skilja mellan dem som ordnar och dem som producerar tjänster, att tjänsterna integreras med beaktande av kundernas behov, att invånarna ska ha rätt att själva välja serviceproducent och att kostnadshöjningen stävjas och tjänsterna digitaliseras. Nylands ekonomi kommer att vara ett tillägg till den statliga ekonomin och verksamhetsutgifterna ska uppgå till högst sex miljarder euro. Handlingsfriheten är alltså begränsad. 

Enligt Aronkytö kommer vårdcentralerna att utgöra en ny typ av aktörer. De är hälsocentraler där det finns rådgivning för socialvården. Privata aktörer, organisationer eller landskapets affärsverk kan inrätta vårdcentraler. De inleder sin verksamhet 2021. 

Social- och hälsovårdstjänsterna som kunden själv väljer kan också betalas med kundsedlar, och det är viktigt att i lagstiftningen trygga jourverksamheten inom den offentliga specialiserade sjukvården. Aronkytö berättade att en personlig budget är ett verksamhetssätt som i första hand tillämpas inom tjänsterna för funktionshindrade. Den kan tas i bruk redan år 2020.

Yrittäjäilta 13.11.2017Riksdagsledamot Sari Sarkomaa (Saml) deltog i företagarkvällen och diskuterade bland annat hur fungerande kundsedeln är ur socialtjänsternas synvinkel.

I publiken frågade man sig vart den som är förkyld, har bröstcancer eller den som varit med om en bilolycka ska söka sig för att få vård. Aronkytö berättade att den som är förkyld söker vård antingen hos den närmaste vårdcentralen, hos företagshälsovården eller någon annan vårdcentral. Bröstcancerpatienten får från sin egen vårdcentral en remiss till specialiserad sjukvård som affärsverket erbjuder eller till privat sjukvård, beroende på landskapsstyrelsens direktiv. Den som blivit skadad i en trafikolycka förs snabbt till jouren vid affärsverkets offentliga centralsjukhus.

Företagen vill delta i serviceutvecklingen

Verkställande direktören för vårdhemmet Hoitokoti Päiväkumpu Anne Kangas hoppades att man inte skulle behöva läsa fler nya lagförslag, utan att lagen äntligen skulle kunna färdigställas och tas i bruk. Hon undrade varför så många är tvungna att betala flera gånger för sin vård i form av försäkringar, skatt och ersättningar för företagshälsovården.

Kangas önskade att företagen i fortsättningen får medverka i utvecklingen av tjänsterna så att man åstadkommer den bästa möjliga social- och hälsovården.

– Företagen besitter så otroligt mycket kunnande, påminde hon.

Enligt Kangas har invånarna i dagens läge väldigt olika rättigheter beroende på till vilken kommun de hör. Ett verksamhetssätt som är enhetligt för hela landskapet och oberoende av vem som ersätter kostnaderna kommer att underlätta arbetet för företagens personal.

Kangas uttryckte sin oro över förslagen om att man inte skulle få lägga egna pengar till sin servicesedel och på så sätt själv välja nivån på servicen. Hon framhöll att det här ytterligare skulle inskränka möjligheterna till valfrihet inom flera kundgrupper.

– Servicesedlarna har hittills varit ett utmärkt redskap för att kunna få den service som lämpar en själv bäst, konstaterade Kangas.  

Hon betonade att man måste fästa särskild uppmärksamhet vid kapitationsersättningarnas storlek så att de blir rätt genast då reformen träder i kraft. Om ersättningen som serviceproducenten får är för liten kan de stora aktörerna vinna på detta under ett par års tid, medan de mindre aktörerna blir tvungna att avsluta sin verksamhet eller tvinga sin arbetstagare att bli egenföretagare.

Företagarnas största önskan är att få vara med och göra upp servicebeskrivningarna tillsammans med landskapet, förklarade Kangas. 

Vettiga villkor för serviceproducenterna

Verkställande direktören för läkarcentralen för barn och unga Pikkujätti Oy Juha Viertola konstaterade att beslut som berör social- och hälsovården måste tas förr eller senare med tanke på medborgarnas jämlikhet. Enligt Viertola borde man eftersträva en bättre nivå på servicen än den hälsovårdscentralerna erbjuder i dag. Å andra sidan ifrågasatte han möjligheterna att förverkliga reformens mål: 

– Även om verksamheten skulle bli effektivare kommer det inte att finnas mer pengar och tjänsterna som finansieras med offentliga medel kommer fortsättningsvis inte att blir bättre, förmodade Viertola och antog att försäkringsmodellen kommer att vara populär också i framtiden. 

Enligt Viertola inverkar social- och hälsovårdens kontaktytor och hur tjänsterna definieras på hur lockande det är för den som erbjuder tjänsterna att också erbjuda service som finansieras med offentliga medel om det redan finns tillräckligt med kunder. 

Ordförande för Helsingforsregionens handelskammare Marko Silen betonade att landskapet har en viktig roll och ska ta fram förnuftiga villkor för serviceproducenterna. Han konstaterade att handelskammaren strävar efter att bolagiseringen av vårdcentralerna i Nyland ska vara frivillig, varpå förändringsledare Sovala framhöll att det är skäl att förhålla sig öppet och välvilligt till bolagiseringen.

Silen påminde också att det är särskilt viktigt att skilja mellan den som ordnar och den som producerar servicen och att det är till allas förmån att samla och synliggöra information som gäller tjänsternas kvalitet.

– Gränssnitten ska också vara öppna så att små och medelstora företag har tillgång till dem, sade Silen.

Företagen involveras i beredningen så fort lagarna godkänns

Ordförande för Nurmijärven Yrittäjät Jari Flinck ansåg att alla nyländska regioner har en egen identitet som ska tas i beaktande i beredningen. Flinck förundrade sig över att man ännu inte vet exakt hur stor det nya landskapets personalstyrka är och att det fortfarande råder oklarheter kring hur tjänsterna ska produceras och prissättas. Flinck beräknade att det kommer att bli bråttom med förberedelserna och önskade att man kunde göra en bedömning av konsekvenserna för företagen. 

Ordförande för Helsingfors Företagare Sarianne Reinikkala ville att företagarna och företagarorganisationerna ska få medverka i beredningsarbetet. Kommunikationsdirektör Inka Kanerva lovade publiken att projektet Nyland 2019 ännu mer än tidigare kommer att involvera företagarna i beredningen efter att lagstiftningen som gäller valfriheten har godkänts och man bättre känner till vilka skyldigheter och friheter landskapet har. Kanerva betonade att det är viktigt att delaktigheten sker vid rätt tidpunkt så att man får så stor nytta som möjligt av den. 

Reinikkala påminde att detaljerna är avgörande för helheten och att företagarna besitter månnga idéer och mycket kunskap vad gäller produktiviteten. Konkurrens ska också ses som något som kan bringa framgång och produktivitet, betonade hon.
 
I sitt avslutande anförande konstaterade Aronkytö att landskapet har på sitt ansvar att skapa en sådan verksamhetsmiljö där små och medelstora företag kan klara sig. 

– En vårdcentral med fem läkare och en omsättning på 2,5 miljoner euro ska ha möjlighet att idka sin verksamhet i Nyland, inte bara de största företagen, förklarade Aronkytö som exempel. 

Han påminde att man nu planerar strukturen för hur servicen ska ordnas. Tjänsterna kommer sedan att utvecklas under hela 2020-talet. Alla är välkomna att samarbeta kring utvecklingen och landskapet bär sitt eget ansvar. I sista hand är det ändå kunden som styr marknaden, konstaterade Aronkytö.

> Vård- och landskapsreformens mål och framskridande i Nyland (pdf,på finska)

Ytterligare upplysningar:

Markus Sovala, förändringsledare
040 664 6091

Timo Aronkytö, förändringsledare för vården
040 631 5011


Palaa otsikoihin | 0 Kommenttia | Kommentoi