Nyheter


8.6.2018

Likvärdighet viktigast för nylänningarna

Ulkoilemassa. Kuva Tuula PalasteNylänningarna har ivrigt bidragit med sina synpunkter för att utveckla landskapet. Hänförande var att jämlikhet lyftes fram som den viktigaste metoden för att Nyland ska bli Europas bästa område att bo och leva på. I enkätsvaren dryftas landskapets tjänster med en flerdimensionell och positiv ton.

Fler än 3 000 människor i olika åldrar förde fram sina tankar i den elektroniska enkäten som var öppen i april–maj som stöd för arbetet med att utveckla landskapet. Största delen av de som deltog meddelade att de svarade som invånare, men bland deltagarna fanns också företag och arbetstagare.

– De här människorna har bidragit med sin egen, starka insats och deras svar har en stor betydelse för den fortsatta beredningen av landskapet. Det var fint att märka att ungefär samma teman och fenomen lyftes fram som i strategiarbetet som utfördes med tjänsteinnehavare, politiska ledare och sakkunniga, säger Nyland 2019-projektets strategidirektör Markus Pauni.

”Vårdpersonalen ska tas med i planeringen av tjänsterna”

Då det gäller människornas välbefinnande, kom det in flest kommentarer om  social- och hälsovårdstjänsterna. Det är i och för sig inte så konstigt, eftersom vården utgör en majoritet av landskapets arbete och resurser. Enligt svaren på enkäten anser nylänningarna att social- och hälsovårdstjänsterna är av bra kvalitet då serviceattityden är kundorienterad och interaktiv, tröskeln är låg till förebyggande tjänster, all service fås från en lucka och servicestyrningen är smidig och fungerande.

Människorna vill överlag att de ska bli sedda som individer med egna behov och att det finns tillräckliga resurser för att förverkliga servicen. Ett av svaren är av ett proffs inom vårdbranschen som föreslår att vårdpersonalen ska tas med i planeringen av tjänsterna. Antalet äldre ökar, men vårdtjänsternas kvalitet får inte försämras. Vårdpersonalen har den främsta erfarenheten och det bästa perspektivet.

Betydelsen av förebyggande vård för att upprätthålla hälsan betonades också ur ett ekonomiskt perspektiv: I diskussionerna ligger fokus ofta på kostnadseffektiv vård av sjukdomar – förebyggandet av dem skulle vara som att ”lägga pengar på banken”.

Jämlikhet med flera dimensioner viktigaste redskapet

Även om diskussionerna kvantitativt präglas av social- och hälsovårdstjänsterna anses likvärdigheten vara den viktigaste metoden för att skapa en god livsmiljö. Det innebär förstås också att man har rätt att få den social- och hälsovård man behöver. I enkäten närmade sig deltagarna jämlikhet också ur följande synvinklar:
  • samma möjligheter att utöva fritidsintressen och utbilda sig
  • likställda arbetsförhållanden och löner
  • rätten att få rätt information vid rätt tidpunkt
  • samma möjligheter att använda digitala tjänster så att man har både den teknologi som behövs och tillräckliga färdigheter
I svaren påminde man om de grundläggande principerna för jämlikhet: rättigheterna är oberoende av kön, bostadsområde, förmögenhet, etnisk bakgrund, religion, ålder eller annat dylikt.

Enligt strategidirektör Markus Pauni är likvärdighet ett centralt begrepp i beredningen av landskapet.

– Till exempel innebär vårt motto ”En trygg övergång” att alla ska ha tillgång till tjänsterna på ett tryggt och jämlikt sätt oberoende av förändringarna. Likvärdigheten framhävs också i våra riktlinjer som strävar efter att minska skillnaderna i välfärd och hälsa, fokusera på människan och kunden samt öka delaktigheten, säger Pauni.

Att stöda äldre människors välbefinnande är en viktig sak för många. Bland svaren ligger tyngdpunkten på de äldre åldersgrupperna, men kommentarerna sträcker sig också över generationer: Genom att ordna gemensamma mötes- och vårdställen för barn och äldre kan man trygga en lycklig barndom och ålderdom.

– Svaren genomstrålas av ett behov av samhörighet, det har att göra med förtroende, trygghet och öppenhet. Mitt i all denna individualism är det bra att det finns någon gemenskap som man kan ty sig till om det behövs, säger analytikern Anu Valtari från Fountain Park som genomförde enkäten.

Stöd för hållbara val, naturen och företagsamhet

Då fokus är inställt på utvecklingen av det gemensamma metropollandskapet och hållbar tillväxt, handlar nylänningarnas kommentarer i synnerhet om trafik och att försvara naturen.

Man förutsätter goda, snabba och ännu smidigare kollektivtrafikförbindelser, men det finns också förslag på att främja användningen av elbilar och möjligheterna att cykla. Man vill också främja hållbarheten med hjälp av delningsekonomi, mer hållbar matproduktion än i dagens läge, bättre återvinning och energieffektivitet.

Man vill hålla naturen nära, skydda obebyggd miljö och använda den för rekreationsbruk. Stadsmiljön skulle få innehålla parker, planteringar, gröna väggar och tak samt fler sopkärl. I kommentarerna påminner man också om betydelsen av miljöfostran för att uppskattningen för naturen ska bevaras.

Det finns gott om idéer på hur man kan stöda företagsamhet samt se till att arbetet och de som kan utföra det möts:
  • man ska utveckla och öka läroavtals- och examensinriktad fortbildning och workshopsverksamhet
  • utnyttja frivilligarbete som arbetserfarenhet
  • smidigare trafikförbindelser, flera företagstomter
  • satsningar på att sysselsätta invandrare
  • gemensamma arbetslokaler för småföretagare: möteslokaler, stöd-/sparrningstjänster, företagshälsovård, kamratstöd
Deltagarna fäste också uppmärksamhet vid kulturell mångfald och integration samt förebyggandet av hatretorik och diskriminering.

Nylänningarna beredda att ta ansvar

Större delaktighet. Invånarråd och deltagande budgetering. Flera bindande folkomröstningar.

Öppna och engagerande verksamhetssätt. Det är viktigt att människorna förstår vad som händer och varför och att det finns sätt för dem att föra fram sina egna synpunkter. Delaktigheten får inte vara chimärisk, utan den ska ge uttryck i en äkta dialog mellan medborgarna och dem som ordnar och producerar tjänsterna.

Av de här kommentarerna framgår att nylänningarna är beredda att delta i utvecklingen av det egna landskapet och beslutsfattandet. Slutsatserna har varit desamma vid de många workshoppar som Nyland 2019-projektet har ordnat.

Av ledningen i det nya landskapet förväntar man sig tydlighet och följdriktighet samt att också arbetstagarna får ansvar och möjlighet att påverka. Man vill inte ha några hierarkier utan det vore trevligare att se ledningen arbeta tillsammans med arbetstagarna och dra nytta av deras sakkunskap. Av ledningen önskar man sig också ett öppet informationsutbyte, goda interaktionsfärdigheter och emotionell begåvning.

Stor användning för resultatet i planeringen av åtgärder

Den samling idéer och åsikter som den elektroniska brainstormingen gav i hand innebär ett stort stöd för den fortsatta beredningen av landskapet. Strategidirektör Markus Pauni berättar att resultatet också kommer att utnyttjas i beredningen av riktlinjerna för social- och hälsovårdens servicestrategi. Arbetet pågår för närvarande som en del av landskapsstrategin.

Av svaren får man stöd också för beredningen av de strategiska genomförandeprogrammen, såsom landskapets program för delaktighet, kommunikationsprogrammet, programmet för forskning, utbildning och innovation och personalprogrammet.


Ytterligare upplysningar:

Markus Pauni, projektledare, strategi
050 439 5612

Palaa otsikoihin | 0 Kommenttia | Kommentoi